Året 1676 var fyllt av motgångar för den svenska kungens flotta. I sjöstrider mot den danska flottan utanför Öland förlorade Sverige regalskeppen Kronan och Svärdet. Riksäpplet däremot tog sig hem till Dalarö men råkar där ut för en storm och sjunker. Dessutom sprängs hon i bitar på 1800-talet.

Byggs i Göteborg

Hösten 1659 lades kölen till ett nytt örlogsfartyg på flottans varv vid Stigberget i Göteborg. Skeppsbyggmästare var engelsmannen Francis Sheldon, som ansvarade för flottans skeppsbyggeri i Göteborg. Fartyget sjösattes i mars 1661 och i september 1663 var fartyget färdigbyggt.

På det höga akterkastellet fanns ett förgyllt snidat äpple som visade på skeppets namn, Riksäpplet. När vindarna blev gynnsamma lämnade fartyget Göteborg för den långa seglatsen upp till Stockholm.

Nygifta och sjukdomar

Efter framkomsten till Stockholm blev fartyget liggande inaktivt fram till 1674, då fartyget sändes ut för att hämta hem Karl XI:s morbror med gemål från Holstein. Året efter gick flottan ut för att möta den förenade dansk-holländska flottan. Riksäpplet hade då 84 kanoner ombord. Expeditionen blev emellertid ett stort fiasko då fartygen återkom efter endast 10 dagars seglats. Man hade inte kommit längre än till Karlsöarna utanför Gotland, då man tvingats vända hemåt på grund av de sjukdomar som härjade ombord.

Med skydd av Dalarö skans

År 1676 var flottan redo för en ny expedition. Man mötte den förenade dansk-holländska flottan vid Öland och svenskarna fick ordentligt med stryk. De stora amiralsskeppen Kronan och Svärdet förliste i striderna och nästan 1500 man omkom. De kvarvarande fartygen flydde norrut, några tog sig in i Stockholms skärgård, bland annat Riksäpplet som sökte skydd av kanonerna på Dalarö skans. Men i en våldsam storm strax efter ankomsten slet sig Riksäpplet från sina förtöjningar och grundstötte på ett litet skär, idag kallat Äpplet, just syd om Aspö.

Ett sprängt vrak

Djupet där Riksäpplet sjönk var endast 16 meter varför flottan omedelbart gjorde försök att bärga fartyget. Det lyckades dock inte så bra, endast några kanoner kom upp till ytan. 1868 genomförde Stockholms dykeribolag bärgningar på platsen och bärgade bland annat tre 18-pundiga järnkanoner, vilka numera finns på Skansen, samt ekvirke och ett mycket stort ankare av järn med ekstock. På 1920-talet gjorde bärgningsbolaget Olschanski arbete på platsen i syfte att ta upp kanoner och möbelvirke. Under arbetet sprängdes Riksäpplet sönder och bolaget bärgade minst 70 m³ ekvirke och ett flertal skulpturer. Innan sprängningarna lär fartyget varit så mycket välbevarat.

Den vackra porten i Stockholms stadshus norra valv är tillverkad av sjödränkt ek. Delar av den så kallade svarteken lär ha kommit från vraket efter örlogsfartyget Riksäpplet, som sjönk utanför Dalarö 1676.

Riksäpplet idag

Fartygets spant sticker idag upp ur botten till varierande höjd. Det är framför allt aktern samt en stor del av babords spant som återstår. Några spant på babordssidan är cirka 2–3 meter höga och här finns även bordläggning kvar. På styrbordssidan sticker spanten upp bara några decimeter som mest. Däremot saknas stävar, kölsvin och master. Vrakets inre delar är täckt av mycket stora mängder vrakspillror, framför allt för- och akteröver. Bland dessa kan urskiljas rester av kabyssen, tunnor och olika slag av tågvirke. I sundet mellan Aspö och skäret Äpplet ligger fler delar av vraket, delar som inte så många har sett.

Fakta Riksäpplet

Byggd 1659-63
Djup 7-16 meter
Sjönk 1676
Längd 48 meter
Bredd 12 meter
Skeppstyp Krigsskepp