Kronans sista bronskanoner bärgade

24 april 2020 16:04

Foto: Lars Einarsson, Kalmar läns museum

I veckan har ytterligare två av regalskeppet Kronans kanoner åter sett dagens ljus efter 344 år på Östersjöns botten. De var troligen de sista kanonerna som fanns kvar på vraket. Många av kanonerna är trofékanoner, krigsbyten som placerades på ett av stormaktstidens mäktigaste skepp.

Kronan var under sin tid ett av världens största skepp och hade över 100 kanoner ombord när hon 1676 exploderade och sjönk utanför Ölands kust i en sammandrabbning med danskar och holländare. Hälften av kanonerna bärgades ganska direkt med dykarklocka, vilket i sig är anmärkningsvärt när de vägde upp till 4 ton styck. Hälften av kanonerna var så kallade trofékanoner, stulna av fienden och placerade på skeppet för att imponera. De var inte alltid de mest moderna, den äldsta kanonen ombord är från 1514.

I veckan har Kalmar läns museum tillsammans med Försvarmaktens dykare frilagt och bärgat de två kvarvarande bronskanonerna på regalskeppet Kronans vrakplats. De har också tagit ytterligare träprover från vraket för att göra dendrokronologisk analys och datering. Resultaten kommer att kunna ge svar på var och när virket till regalskeppet Kronan avverkades.

Det har varit bråda dagar för projektledare Lars Einarsson vid Kalmar länsmuseum:

– Det har gått undan med en väldig fart. Kanonerna bärgades i tisdag och onsdags. I går tog vi dendroprov och studerade kanonportar. Idag har vi lastat av kanonerna i Kalmar, berättar han.

När nu bronskanonerna är i hamn återstår rengöring och inledande konservering i projektets konserveringsanläggning i Kalmar.

Grundliga studier

Kronan upptäcktes av Anders Franzén – som även upptäckte skeppet Vasa. De senaste 40 åren har vraket undersökts av Kalmar länsmuseum med stöd av Statens maritima och transporthistoriska museer.

– Vad som är extra spännande med är Kronans är de är trofékanonen som fanns ombord. Det sammanlagda värdet av bronskanonerna var lika stort som värdet av hela skeppet, berättar Patrik Höglund, marinarkeolog på Vrak – Museum of Wrecks som tillhör Statens maritima och transporthistoriska museer.

– Efter nederlag i denna drabbning hade Sverige inte råd att gjuta kanoner i brons utan övergick till järn. Tekniken för att gjuta kanoner i järn hade då också blivit bättre, berättar han vidare.

Under hösten 2019 frilades två av de tre kvarvarande bronskanonerna. En av dessa var en kanon av så kallad Vasatyp (vikt 1 ton), som bärgades i september 2019.

Vraks marinarkeologer skulle i samband med veckans bärgningar ha fotodokumenterat Kronan för att skapa en 3D-bild av vraket. På grund coronapandemin har detta skjutits på framtiden.